Ockupationstiden

Du borde inte gå omkring sådär, säger Simone de Beauvoir till sin lilla judiska älskarinna Bianca, när hon ser henne utan den obligatoriska gula sexuddiga stjärnan, Juif. Året är 1940 och i Paris förbjuds alla judar tillträde till offentliga lokaler, restauranger, teatrar, biografer. Angiveriet florerar och Beauvoir och Sartre, som verkar vända kappan efter vinden, säger upp bekantskapen med Bianca, med vilken de levt i en triangel. Bianca: Jái porté tout ma vie le poids de cet abandon, ”i hela mitt liv bar jag tyngden av detta svek”.
Sartre har för avsikt att bilda en motståndsgrupp. Av den anledningen samlar han frihetskämpar bland sina filosofistudenter, egna nära vänner, den s.k. existentiella familjen, från vilken den unga judiska kvinnan var avpolletterad. Gruppen kallar sig Socialism och Frihet. Gruppdeltagarna talar fritt om att göra sprängdeg och kasta granater. Sartre har sina möten med Jean Cavaillès, ledare för en annan motståndsgrupp, i Luxembourgträdgården, där alla kunde höra dem. Det hela verkade minst sagt sagolikt.
I oktober 1941 tackar Sartre ja till en tjänst som lärare på Lycée Condorcet. Vichys raslagar har medverkat till att en ung, lovande judisk lärare, Dreyfus, blir avskedad och Sartre tillträder hans tjänst. Det är en högt uppsatt tjänst som endast kräver nio timmars undervisningstid i veckan. Befattningen medför att han får samma akademiska status som Beauvoir. Han blir försörjd samtidigt som han har möjlighet att fullfölja sitt författarkall. Dreyfus beslutar sig för att bli sjukvårdare inom motståndsrörelsen.
Så, vad gjorde Sartre egentligen under kriget? Frågan har ställts av flera av hans biografinedtecknare.
Sartre blir krönikör i Comoedias Parisupplaga, vilken censurerades av tysk Propaganda-Staffel, där judiska författare är förbjudna och tyska intressen prioriteras. Jean Guéhenno, författare, skrev om sina lättköpta kollegor att de sålde sin själ för att få se sina namn i tryck. Carole Seymour-Jones skriver i En farlig förbindelse: I inget annat besegrat land blomstrade kulturlivet som i Frankrike. Antalet nyutgivna böcker steg, teatrarna erbjöd cirkus för populasen och tyskarna kunde – med samma tillfredsställelse som de betraktade ”la collaboration horisontale” mellan franska kvinnor och tyska soldater – peka på ett samförstånd med de franska intellektuella.

Mycket tyder på att Sartre var den arriviste sous la botte, ”karriärist under(den tyska) stöveln” som Michael Contant dömmer honom till 1985.
1943 stängs Beauvoir av från undervisning, den officiella orsaken är att hon engagerat homosexuella föreläsare, men den inofficiella är att Natalies mor anklagar henne för sodomi och pedofili. Hon anför att Beauvoir lockat och förgripit sig på hennes dotter Natalie och därefter agerat kopplerska genom att låta sina manliga älskare Sartre och Bost fortsätta med övergreppen. Alla involverade vittnar till Beauvoirs fördel och snart får hon arbete som radioproducent.
Året är 1944 och Paris kommunister har anslutit sig till motståndsrörelsen, judarna deporteras i ständigt rullande tåglaster till koncentrationsläger. Brist på konkurens öppnar upp oanade möjligheter för de i Paris boende resterande författarna. Aldrig har vi varit så fria som under ockupationen, skriver Sartre. Samtidigt som ungefär en och en halv miljon yrkesutbildade arbetare befinner sig i tyska arbetsläger, varifrån en del lyckas rymma och ansluta sig till motståndsrörelsen.
På Quai des Grands-Augustins Nr 9 är det fest. Jái vendu mon ame au diable, ”Jag har sålt min själ till djävulen”, sjunger Sartre medan han spelar taffelpiano. Beauvoir har just fått en komplimang av Pablo Picasso för sin vackra röda angorajumper med matchande blått halsband. Han gillar färgsammansättningen.

JANET HAAPAR

Referens: Carole Seymour-Jones: En farlig förbindelse, Forum 2009

Det här inlägget postades i Filosofi och Politik, Litteratur och Skrivande och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s