Havsörn, vinter och Brusewitz

Jag tar fram en av Gunnar Brusewitz årstidsböcker, den om vinter, och läser om hans upplevelser den 25 februari för evigheter sedan:

 Nu är det full snöorkan kring kåken. Den larmar i fönsterluckorna, slår upp långa vinddrivor på läsidorna och täpper till alla våra mödosamt skottade vägar. Genom den bolmande vita snöröken glimtar solen fram som en anlupen silverslant.

Genast måste jag kika efter i ordboken vad anlupen betyder, det betyder i det här fallet avmattad yta. Brusewitz Vinterdagbok kom ut redan 1965 på Wahlström & Widstrands förlag, så händelserna som han beskriver måste vara från vintern 1964 eller tidigare. Tänk att Roslagsvintern då, för ungefär 45 år sedan, var så lik årets Österlenvinter med fykande vägar och snöstormar. Känslan här är att vi går mot en ny istid trots alla prognoser om smältande isberg vid polerna och smältande glaciärer på olika delar av jorden. Tågförseningar, uteblivna bussförbindelser, inställd flygtrafik, ingen postgång, tidningsutbärning eller sophämtning när vädret är som värst. När hade vi en sådan vinter senast?

Brusewitz bok är rikt illustrerad med finstämda tuschteckningar av författaren, många med fågelmotiv som havsfåglar och fågelbordets gäster, både önskade och oönskade. Vardagens fågeldrama med sparvhökens attacker mot pilfinkar och talgoxar finns dokumenterade med sirliga linjer. Men ingen havsörn finns i Brusewitz vinterbok.

Dessa fågelgiganter övervintrar invid det nordöstra skånska kustbandet, i närheten av Kristianstad. Örnen är namngiven av Linné 1758 till Haliaeétus albicilla, säkerligen på grund av att de äldre havsörnarna får vita stjärtpennor medan ungfåglarna har mörk stjärt. När de flyger med sina breda handpennor utsträckta, mäter de nästan 2,5 meter mellan vingspetsarna.  Havsörnen är vår största örn och kommer hit till södra Sverige under den allra kallaste årstiden i väntan på mildare väder, då ger den sig av igen till norra Skandinavien, till Sapmi. Landskapsvetaren Jan Olsson uppskattar antalet havsörnar som kommer hit för att söka mat i öppna vatten till omkring 175 stycken, enligt dagens YA, som för övrigt har samma bild som jag, vilken är hämtad från Wikipedia men detta nämns inte i YA. Borde man inte antingen nämna fotografens namn eller varifrån bilden är hämtad?   

©JANET SVENSSON

Det här inlägget postades i Djur och Natur, Litteratur och Skrivande, Teckning och Illustrationer och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s