Karmelitsystrarna på Malmö Opera

Scenografin, av Leif Persson, lyfter fram föreställningen av den franske kompositören Francis Poulencs (1899-1963)  opera Karmelitsystrarna, i regi av Marie Sundqvist, som hade premiär den 27 februari på Malmö Opera.

Operan är en politisk dokumentär och handlar om 1700-talets Paris under Franska revolutionen, då revolutionstribunalen bedrev häxjakt på konservativa och religiösa element. Vi får följa de moraliska och djupt känslomässiga kval som detta innebar för en grupp med 16 nunnor från Karmelitklostret i Campiègne, Frankrike, vilka trots löfte om frigivelse till ett liv utanför klostermurarna, beslutade sig för att vara hängivna Gud och fullfölja Kristi lidandes väg, genom att underkasta sig martyrdom och en kollektiv död under giljotinen på Barrière de Vincennes i Paris 1794. En av nunnorna, Moder Marie, sjungen av Miriam Treichl, lyckades undkomma och blev det vittne som gjorde att berättelsen kom att leva vidare.  Med utgångspunkt i hennes nedtecknande av den historiska händelsen, skrev den tyska författarinnan Gertrude von Le Fort (1876-1971) en novell, Die Letzen am Schafott, 1933, som utgick från den unga ångestfyllda Blanche de la Force, sjungen av Natalie Hernborg, vilken lämnade en adlig miljö för det spartanska livet som Guds lamm i den katolska Karmelitorden.  Denna skildring blev i sin tur förebilden för ett drama i 12 tablåer: Dialogues des Carmélites, som skrevs av den franske författaren George Bernanos (1888-1949). Poulenc vidareutvecklade dramat på 1950-talet till ett operalibretto i två akter till vilket han komponerade musik som var influerad av bland andra Verdi.

Operan blev Poulencos mest uppmärksammade verk och ledde till internationell berömmelse. Poulenc upplevde sig som själslig bror till Bernanos och anammade hans sökande efter totalupplevelser både i förhållande till mystisk askes och profan utlevelse. Denna polära livsinställning speglas i Malmö Operas scenografi där klara färger i 1700-tals dräkter och tidstypisk inredning står i skarp kontrast till klosterlivets dunkla, spartanska atmosfär och stilistiskt neutrala kläder. Bernanos drama med 12 tablåer lever vidare i operans scener, man blir andligt förflyttad till den 1700-talsmiljö där händelserna utspelade sig, samtidigt som upplevelsen av tidlöshet och anknytning till nutid finns i nunnornas hängivna personligheter. 

En scen som fängslade var den gamla priorinnans, sjungen av Ethel Schelin, dödsscen, där dödsångesten smittade av sig på de vakande nunorna och Blanche blev så rädd att hon ville fly från instängdheten. Vart? Ut i livet? Till vilket liv? Frågorna ställdes på sin spets och man hade som betraktare lätt för att projicera in sina egna livsfrågor. Vilka val gör jag i mitt liv och vilka konsekvenser får de? Här försvann upplevelsen av att följa ett historiskt förlopp till att i första hand få den existentiella livssituationen och de moraliska ställningstaganden belysta. Skådespelet gick under huden.

Musiken är dramatisk och förstärker libretto i kombination med scenografi. Malmö Opera ger genom Karmelitsystrarna sin publik en minnesvärd kreativ totalupplevelse där olika konstnärliga uttryck samspelar.

 

©JANET SVENSSON

Det här inlägget postades i Litteratur och Skrivande, Opera och Teater och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s