Insikten

 Kairos
  

Meddetsamma slås jag av den bortryckta tidens sting av smärta, när jag ser bilden av klockan som ackompanjerar Arne Melbergs understreckare i dagens SvD: Insikten om nuets före och efter. Bilden har en icke oansenlig likhet med en av de bilder som jag valt att publicera i min bok Bildterapi enligt Almametoden. Jag drabbas således av vad Roland Barthes benämner fotografiets punctum när jag betraktar och införlivar bildens, av klockan i SvD, väsen. Detta punctum får mig att erinra mig en annan bok: Zu viel des Guten zu wenig des Nötigen? Författaren är psykoanalytiker Erich Franzke som jag har samarbetat med i många år i bildterapeutiska/psykoterapeutiska sammanhang. Där finns samma bild publicerad men med annan text. Detta fick jag inte veta förrän boken presenterades för mig över ett år efter det att den kommit ut. I boken benämns jag vara hans namnlösa coterapeut.  Inom mig ser jag min klients bildgestaltning av sagan Hans och Greta, där Hans är en oproportionerligt stor gestalt och Greta en förminskad upplaga av klienten. När jag ser bilden på ett motöverföringsplan blir Franzke till den store Hans som sitter i buren och jag blir den lilla Greta. Genast fångas jag av denna insikt i förhållande till målningarna som uttryck för vår relation ”före nuet” och glömmer den smärta som minnet av att bli bortglömd och narcissistiskt kränkt gav. Jag genomfars av Hannah Arendts förhållande till tidsupplevelser som är relaterad till begreppen förlåtelse och löfte, där förlåtelsen är nödvändig för att kunna lämna upplevda oförrätter och gå vidare mot löftet som innehåller frisläppta möjligheter att införliva framtiden och dess utvecklingsmöjligheter.  

Sin intressanta understreckare, där vi får följa Fältmarskalkinnan och hennes unge älskare Octavian genom tidsupplevelser, inleder Melberg med några egenhändigt översatta rader, om tiden ur Rosenkavaljeren, vars text är författad av Hugo von Hofmannsthal:

Den omger oss,

Den är också inom oss.

I våra ansikten syns den,

Där i spegeln strömmar den,

I mina tinningar flyter den

Också mellan dig och mig,

Så flyter den, ljudlöst, som i ett timglas.  

Melberg refererar förutom till Arendth även till Bergson och Heidegger, vilka samtliga finns i min bokhylla. Intressant var att läsa om Harald Weinrich som i sin bok Knappe Zeit relaterar tiden till Hippokrates och blodomloppets inverkan på mänskans livscykel. Enligt Weinrich har vi av detta skäl även ett tidssinne som är speciellt märkbart i krissituationer, då det förnimms i huden! Hippokrates för mig till Grekland och dess båda uppfattningar om tidsbegrepp som dels den linjära tiden, dels den upplevda. Dessa båda olika tidsperspektiv finns manifesterade som gudarna Kairos och  Kronos. I bildterapeutiska sammanhang talar jag om upplevelsens tid som den runda tiden, vilken omfattar såväl dåtid, nutid som framtid. Dessa olika tidsuttryck kan man uppfatta i större eller mindre utsträckning i bilder. Om detta, och om mycket mer, kan man läsa i min bok Bildterapi enligt Almametoden som kom ut 2002 på Solrosens Förlag!

Fotografiet är kopierat från en bild ur Hellenika 2010/2   

©JANET SVENSSON

TEXT

Annonser
Det här inlägget postades i Antikens historia, Bildterapi och Psykoterapi, Foto, Historia och Mytologi, Litteratur och Skrivande och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s