Filosoferna

”Lunds lärdaste professor”, jag hajar till. Vem har tagit sig friheten att sätta en professor över de andra? Man har olika områden inom vilka man är expert. Dessa ska inte jämföras sinsemellan. Skulle en professor i filosofi vara mera lärd än en professor i medicin? Detta anser kanske David Andersson, som på ledarsidan i Ystads Allehanda har ovanstående påstående som rubrik för sin gästkrönika, vilken utgår ifrån Svante Nordins nyutkomna bok:  Filosoferna – det västerländska tänkandet sedan år 1900 , utgiven på Atlantis förlag. 

           Foto och grafik: Wikipedia

 The Commonwealth omfattar 54 engelskspråkiga länder.

Andersson skriver om en filosofisk kongress år 1900, ”där både anglosaxiska och kontinentala filosofer deltog.” Anglosaxiska och kontinentala? Som läsare behöver man hjälp med att definiera begreppen. Med anglosaxiska tänkare menas kanske engelska filosofer eller tänkare med ursprung i den engelsktalande världen, The Commonwealth, från länder som tillhör eller har tillhört moderlandet England, och kanske dessutom filosofer som som har anammat någon anglosaxisk filosofs idéer, funderar jag. Men hur kan man ställa anglosaxiska filosofer i motsatt förhållande till kontinentala? Om man befinner sig i Sverige när man för resonemanget. Kontinental. Vad betyder egentligen begreppet? Jag går in i Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket. Kontinent: förmögen att kontrollera blåsa och tarm. Lite längre ner: Kontinental: kontinent-, fastlands-, världsmannamässig, fin storslagen….Lite högre upp igen: Kontinent: Större sammanhängande landmassa ….om Europas fastland utom Skandinavien och Finland. Jaha. Men då måste England ingå i Kontinentbegreppet, enligt Svenska akademiens Ordlista. Är inte anglosaxiska tänkare engelska? In i ordboken igen. På anglosaxsisk finns ingen förklaring, men en anglosachare är en person som tillhör den från angler och saxare härstammande befolkningen i Britannien i ä. tid. Gäller detta även nutid? Frågorna hopar sig. Man får anta att detta gäller även nutid, funderar jag. Men då kan man inte göra någon distinktion mellan anglosaxare och kontinentala filosofer eftersom Storbritannien ingår i den Europeiska kontinenten. Eller kanske  Andersson/ Nordin menar någon annan kontinent än den Europeiska? Kanske andra landmassor som Afrika , Asien, Nordamerika, Centralamerika, Sydamerika, Oceanien eller Karibien? 

Jag beslutar mig för att läsa vidare i texten och kommer till meningen därefter som får tungan att vrida sig några varv: ”Senare kommer utvecklingen i de olika länderna att leda till en stor spricka mellan så kallad analytisk och kontinental filosofi.” Den första reflektionen blir att utifrån det skrivna kan analytisk filosofi inte vara kontinental. Kontinental ställdes i föregående mening i motsats till anglosaxisk. Eftersom jag har en vag uppfattning om vad som i detta sammanhang menas med kontinental, börjar jag med att försöka begripa begreppet analytisk filosofi och går in på Wikipedia där det tydligt står att analytisk filosofi innebär begreppsanalys och undersökning av språket. Så begriper jag också begreppet. Vidare får jag av Wikipedia veta att till de analytiska filosoferna räknas bland andra Bertrand Russel och Ludwig Wittgenstein. Till de kontinentala räknas Martin Heidegger. Vad är det som gör att Martin Heidegger är ”kontinental”? Martin Heidegger försöker definiera varats natur, han undersöker begreppet och ställer det i relation till tiden. Innebär det inte en form av analys när man söker förklaringar eller definitioner? Varför betecknas inte Heideggers filosofi analytisk? I sitt sätt att tänka i förhållande till människans sätt att begripa sitt liv och hur hon konstruerar sin värld, både den personliga och de yttre sammanhangen förhåller sig Heidegger analytisk, så som jag begriper begreppet analytisk.

Den spännande gästkrönikan avslutas med att författaren, David Andersson, lägger Filosoferna på sitt nattygsbord…..kan man av detta ana att han hyser en viss förkärlek till Heideggers vis att försöka tolka  verkligheten? Tyg är nämligen för Heidegger ett begrepp som är starkt förknippat med verkligheten, något man använder för att begripa och förstå. I Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket finns inte nattygsbord, men däremot nattduksbord.

©JANET SVENSSON

TEXT

Detta inlägg publicerades i Filosofi och Politik och märktes , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s