Isabella Varriccios gör en spännande Breivikanalys i dagens understreckare i SvD. Hon svänger pennan med en rad teoretiskt filosofiska begrepp, med vilka hon söker klargöra fenomenet Breivik. Utifrån ett bevingat Breivikcitat: ”Genomförandet av ett litet barbari är bättre än genomförandet av ett stort barbari” leder hon oss in på den italienske politiske filosofen Giorgio Agamben, f. 1942, och hans begrepp ”homo sacer” med vilket hon definierar Breivik. Genast går jag ut på nätet där jag ser en belysande artkel som jag uppfattar som vederhäftig på grund av den digra referenslistan. Där finner jag att Agambens ”homo sacer” har sitt ursprung i antikens Romartid, då den människa som begått någon form av kriminell handling blev separerad från det övriga samhället, vilket resulterade i att han blev laglös och kunde dödas av vem som helst. En ”homo sacer” blev följaktligen både exkluderad från samhället samtidigt som han ändå var inkluderad p.g.a. sin dom. Detta jämställs i artikeln med det ”suveräna” , enligt Basileus, tillstånd som en kung eller kejsare har genom att vara upphöjd över lagen.
Artikeln är ett långt debattinlägg ämnat att leda till en slags filosofisk diagnos av Breivik, nämligen den att han skapat sin egen suveränitet på grund av sin egen inre övertygelse om att ha handlat riktigt och genom denna ideologi inte vara straffbar i ickejuristisk mening.
Enligt Wikipedia-artikeln lutar sig Agamben på Aristoteles när han använder begreppet ”suverän” . Kan man då anse Breivik som suverän i Agambens mening? ”Giorgio Agamben draws on Carl Schmitt´s definition of the Soverein as one who has the power to decide the stat of exeption (or justitium), where law is indefinitely “suspended” without being abrogated” förf. kursivering. Breivik står utom allt tvivel utanför lagen och suveränitet i likhet med en kung anser jag inte att han har. För mig utgör Breiviks handlande om skapandet av en fascistiskt mikrokultur, vilken kunnat flamma upp som ett politiskt system i likhet med de obegripliga händelserna under andra världskriget och den propaganda som föregick detta barbari, om han hade fått anhängare. Varriccio jämför själv i artikeln likheter med de handlingar som utfördes i koncentrationsläger under andra världskriget och det tillstånd som ungdomarna på Utöja befann sig i, när de utan möjlighet till försvar blev arkebuserade.
Slutligen vill jag föra in tankarna på samvetet som fristående kraft inom varje människa och varje individs möjlighet att välja utifrån sitt samvetes röst. Breiviks samvete, eller brist på, är i min mening oförlåtligt och fascistiskt, inte sjukligt. Hans ideologi är oföränderlig. Breivik har genom massmedias välvilja möjligheten att propagera för denna ideologi, vilket är jämförbart med att tillåta Hitler eller Mussolini offentligt propagera för sina idéer.
Se blogginlägg 18 och 21 april
©JANET SVENSSON
TEXT
almablogg 