Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul

I år jubilerar Svenska Forskningsinstitutet med 50 års verksamhet i centrala Istanbul.  Gustaf Celsing, Sveriges sändebud i Konstantinopel, inköpte 1757 en bebyggd tomt där man först hade för avsikt att uppföra en svensk kyrka. Tomten hade tillhört en ottomansk dragoman (tolk). Efter diverse katastrofer som jordbävningar och vådeld, inköptes 1787 en angränsande granntomt, där så småningom, ur aska och ruiner Dragomanhuset uppstod. Denna byggnad är idag Istanbulinstitutets huvudbyggnad. Om dessa spännande historiska händelser kan man läsa i en liten jubileumsskrift som är utgiven av SFII, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, och innehåller artiklar av olika författare med anknytning till institutet.

I samband med jubileet ges olika seminarier och föreläsningar. Mer om detta på Medelhavsmuseets hemsida.

Foto©js I hörnet syns en seraf
 
 

Under våren 2009 hade jag den stora lyckan att få delta i en masterkurs: Istanbul – kulturmöten, monument och identitet mellan öst och väst. Kursen vände sig till humanister, samhällsvetare och teologer och var ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul. I kursen ingick olika exkursioner, bl.a. en veckas vistelse i Istanbul, där deltagarna, under välorganiserade former, dagtid lotsades runt till de olika monument som karakteriserar Istanbul. Kvällstid samlades vi för intressanta tvärvetenskapligt inriktade föreläsningar på Svenska Forskningsinstitutet.  

Under denna kurstid i Istanbul fördjupade jag mig i Hagia Sophia under den bysantinska tiden. Hagia Sophia är kanske världens mest spännande katedral eftersom dess tidslinje och identitetsspiral omfattar helt olika former av religions- och kulturutövande, allt från den antika och bysantinska tiden till den islamska och till nutid som kulturell plattform och museum. Mitt möte med Hagia Sophias scenografi var omvälvande. Jag upplevde katedralens gränsöverskridande möjligheter och ställde mig frågan om var man på annan plats idag ser en så tydlig synkretism av två helt polära religionsyttringar. Hagia Sophias absids Mariagestalt är i visuell kommunikativ direktkontakt med en muslimsk mihrab som står under mosaiken, i geografisk och andlig riktning visande mot Mekka.

Foto©js Vattenurna från Pergamon
 

Haga Sophia utgör idag en sociokulturell mötesplats som genom sin religiösa obundenhet blir ett intressant integrationsfenomen, där olika religiösa och kulturella influenser möjliggör upplevelser av The Third Space, ett intuitivt möte med ”den andre”.

©JANET SVENSSON

TEXT OCH FOTO

Detta inlägg publicerades i Arkitektur och Trädgård, Konst och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s