Ibsen och Tegby på Intiman

Gengångare & Zombies
 
I Gengångare & Zombies som spelas på Intiman, Malmö Stadsteater, har Henrik Ibsens Gengångare fått sällskap av gestalter inspirerade av moderna skräckfilmszombies. Idén till förändringen kläcktes av Richard Lekander och Gustav Tegby, varefter Tegby skrev manus med Ibsen viskande i kulisserna.
 

Hela föreställningen är stöpt i en Ibsenform, trots de nya skräckvinklingarna. Språket är Ibsens, tidsandan likaså. Vi rör oss i Ibsens hemmiljö.

Alla skådespelarna spelar övertygande och bra, Ann Petrén dessutom urbra som fru Alving. Publiken skrattar och det känns att alla är koncentrerade på scenen där så småningom varulvsmänniskan, kammarherre Alving, uppstår ur ett källarutrymme. Snart utbryter en varulvsorgie som slutar med att fru Alving befinner sig i ett rum tillsammans med sex döda. Skuggan, människans dolda, sadistiska sida, har segrat över medvetenhet och kärlek. Gården brinner. Prästen har blivit galen. Den åldriga modern är ensam och går runt bland de döda anhöriga till tonerna av Ave Maria.

Tänk om vi fått uppleva detta suggestiva dödsdrama i modern tappning med en nutida språkdräkt, spännande ljussättning, och med scen och kostymer som andades 2000-tal istället för 1800-tal. Det hade gett Ibsen en välförtjänt vinge att flyga vidare med en bit in i det nya millenniet.

©JANET SVENSSON

TEXT

Det här inlägget postades i Pedagogik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s