Julafton

 
 
Foto©js

Måndag och julafton.  Tillagar den rimmade torsken i ugnen och serverar den med skånsk senap. Salt torsk är en tradition från mina farföräldrars sida. De var fiskare och för att bevara fisk saltade man den, alternativt rökte. På julafton, i min barndom, åt vi kokt salt torsk med kokt potatis och senapssås gjord på hemmalen grov, stark senap. Inget mer. Inga grönsaker eller sallader. Risalamalta med hemlagad saftsås till efterrätt. Jag har aldrig gillat risalamalta. Nu saltar jag torsk, ungefär på samma sätt som jag gravar lax, någon dag före julafton, och tillagar fisken i ugn med olivolja och citroner, senapen köper jag. Och serverar rotmos till.

På julaftons eftermiddag avfolkas Sverige. Alla ser på TV. Det är svårt för mig att förstå denna vurm för Kalle Anka-filmerna som man sett år ut och år in när barnen var små. Tänkte bege mig ut för att handla en del som behövdes, några bananer, 1 liter yoghurt. Öde gator i Lunds innerstad, tomt på människor, inte en affär öppen, inte ens Netto, som annars har öppet till 20.00 på måndagar.

Promenerar till garaget, kör till Malmö och Möllevångstorget. Folk sitter och fikar på Möllans Café, fortfarande några stånd med blommor och frukt på torget, flanerande människor, barnvagnar och cyklister, utanför de små butikerna prunkar de färgrika frukt- och grönsaksstånden. Går in i en av de trånga affärerna och handlar torkade aprikoser, till en annan och prutar på klementinerna, utanför den tredje ligger ett berg av nyskördade citroner, 4 för 10:-, med bladen kvar. När jag går in i butiken för att handla oliver och bananer, ser jag en man knäböja på golvet och be i ett angränsande rum, dörren ditin är öppen. Minnesbilder från en bokhandel i Kairo, där jag nästan måste kliva över en bedjande person som hade placerat sig mellan två hyllor. Har ofta undrat om det är förbjudet i Sverige för muslimer att be så det syns. Man ser det aldrig, för mig var det första gången idag.

Tillbaka till Lund. Det har redan mörknat, dags att tända julbelysningen i magnoliaträdet utanför vardagsrummet.

©JANET SVENSSON

TEXT OCH FOTO

Det här inlägget postades i Personlig vardag och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s