Fredagen den trettonde

_DSC2203    _DSC2146©jh    

Klockan är fem på eftermiddagen, inte ett moln på den blå himlen, sommarsol, varmt. Jag ligger i solstolen och läser om Roland Barthes liv. En spännande och fängslande biografi av Louise-Jean Calvet, utgiven på Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Den svenska översättningen är gjord av Fredrik  Ekelund. Boken, som jag läst knappt häften av, ger en levande och tidvis skakande skildring av Barthes liv; hans barndom, ungdom, långa sjukperioder, studier, intellektuella utveckling, relationer till vänner, studiekamrater, kollegor och släktingar och då särskilt relationen till modern. Barthes mor levde ensam tillsammans med sina två söner, övergiven av nära släktingar pga det kärleksförhållande som den andre sonen föddes in i. Redan innan Barthes fyllt ett år blev han faderlös.

Äppelträdet står dignande av röd frukt och jag har plockat äpplen och lagt i kallt förråd. Vinet kastar sig hejdlöst i långa revor från pergolans klätterställning, av bambu och träpelare, ut i kullerstensgårdens oregano och upp i plommonträdet, där de blå klasarna har förändrat bilden av Gul Reinklou. Druvklasarna trängs i pergolans tak. Det är den benådade sommarens förtjänst. Vad ska jag göra med alla druvor? Minns morfars vin, gjort på de egna drivhusdruvorna, som även vi barn fick ett litet glas av på julafton!

©JANET HAAPAR

TEXT och FOTO: Almagårdens Länga och pergolan i september

Det här inlägget postades i Arkitektur och Trädgård, Litteratur och Skrivande och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s