Några av Skandinaviens mest intressanta poeter framträdde på Kulturmejeriet i Lund igår, när Ellerströms förlag firade sitt 30 års jubileum. Jonas Ellerström startade förlaget, som är inriktat på utgiving av poesi, 1983. Samma år skapades den litterära tidskriften Transit. För några år sedan tog Ellerströms över utgivningen av Lyrikvännen.
Det var generös stämning och högt i tak när poeterna framträdde. En del var välkända som Pia Tafdrup, Angela Garcia, Lasse Söderberg, Marie Lundquist och Jaques Werup. Andra röster var nya för mig, som Steinar Opstad och Sören Ulrik Thomsen. Jacques Werup ackompanjerades av musikern Johan Bergström.
Steinar Opstad är en norsk poet, född 1971, uppväxt på en bondgård i Vestfold. Han debuterade 1996 med diktsamlingen ”Tavler och Bud” och har sedan dess kommit ut med 8 diktsamlingar.
Opstads vibrerande känslighet fick mig att minnas ett tillfälle för evigheter sedan, när Göran Sonnevi och Bruno K. Öijer stod på Atenums scen i Lund och framförde sina dikter. Jag tror det var 1975 i samband med att Sonnevis ”Det omöjliga” kom ut. Opstads nervighet påminde om Sonnevis och jag fångades helt av det koncentrerade uttrycket, ordens flerbottnade magi och totalupplevelsen av hur poesin föddes ur poetens skälvande kropp, röstläge, tonfall, ansiktets skiftningar.
Vilken tid kommer
efter oss
som bränner färska skott?
Vi strör aska på stigarna
och förbereder oss för ett långt liv
och en kort sommar
I baren fanns ett bokbord med försäljning av poeternas böcker. Helst hade jag burit med mig alla hem. Men verkligheten är valets och från denna lysande kväll i poesins tecken, som på den blå affischen fått rubriken ”En katapult för flygande drömmar”, bar jag med mig Steinar Opstads bok ”Den lyckligaste av alla ensamheter”, utgiven 2002 på Ellerströms. Urval och översättning av Marie Lundquist.
©JANET SVENSSON
Foto: Pia Tafdrups facebooksida
almablogg 