Säsongsflytt för SvD

??????????????????????????????????????????????????????????????

Mmmm…kryper upp i favoritfåtöljen med SvD. Nu är det bestämt, jag har säsongsflyttat till Baskemölla från Lund. Andra dagen med tidningen till frukost. Grantäpplekärnor, skivad banan, hasselnötter, linfrön, torkade nässlor och fikon, lingon och mild youghurt. Får dagens skratt av Berglins Fiskargubbar. Fortsätter i Kulturdelen med Språkspalten, där Anna-Malin Karlsson, som är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, funderar över hur vi skriver i sociala medier och kommentarfält (Karlsson skriver kommentarsfält? Vad heter det? Finns ej i min Nordstedts Svenska ordbok med 80 000 ord och fraser. Har ännu inte något rättstavningsprogram aktiverat i datorn och ids inte leta på nätet just nu…) om det talade språket. Hon finner att det är två problem med dessa diskussioner, för det första saknas ett tillräckligt beskrivande språk för att begripa vad folk skriver om, för det andra anser hon att sådana inlägg är alltför personligt hållna och lätt blir kritiska och angripande. Karlsson tillfogar vikten av att inte tänka på hur man skriver utan istället fokusera på vad man skriver…..Vad menas? Det är min uppfattning att folk ska skriva ur hjärtat. Det viktiga är att människor ger uttryck för sig själv och skriver! Givetvis måste ett debattinlägg få vara personligt och subjektivt, det skrivna förmedlar en avvikande mening! Låt folk skriva och engagera sig utan att höja pekpinnen och anse språket otjänligt! Det handlar inte om någon doktorsavhandling, endast om kommentarer i sociala medier! Karlson behöver inte tänka på om detta språk är tillräckligt precist för att de ska veta vad de talar om. Det kan de nog avgöra själva eller de som svarar dem i dessa sammanhang!

I Hynek Pallas artikel om jämställdhet i filmindustrin diskuteras de filmer som just kommit upp på de svenska biografernas filmrepertoar. De flesta filmer på svenska biografer klarar inte ett jämlikhetstest som serietecknaren Alison Bechdel har kommit på. Testet går ut på att mäta tiden som två namngivna kvinnor samtalar i en film om vad som helst förutom män. Ofta hamnar denna tid under en minut. Kan detta vara sant?! Jo, det är det. Rättviseförmedlingen ”Women in film and Television” har tillsammans med en grupp svenska biografer lanserat begreppet ”A-märkt film”, vilket indikerar att filmen genomgått och klarat Bechdeltestet d.v.s. filmen innehåller en dialog mellan kvinnor, enligt ovannämda villkor, som varar i minst en minut!!

Lena Andersson och PO Enquist, båda författare, ska under ett antal sommarveckor låta oss få ställa frågor om livet i P1-programmet ”Allvarligt talat”. Frågor som författarna därefter själva förväntas kunna besvara. De båda författarna är intervjuade av Erica Treijs, som skrivit en artikel om dem i dagens SvD. Hon ställer frågan till dem om författare är särskilt lämpade att tala om känslosamma ämnen. Om detta anser de båda att så är det. ”Kanske kan vi förmedla det man förnimmer?”, svarar Lena. Mycket i livet handlar, som jag ser det, om varje människas förmåga att leva sina tillgångar, både i form av genetiska förutsättningar och förvärvade kunskaper. Att kunna definiera sina hinder och därefter ha mod nog att ta sig igenom dem.

Det tog lång tid innan Aleksa Lundberg blev klar med sin utbildning till skådespelare. Hon sökte till scenskolan i Göteborg 13 gånger innan hon kom in. Nu har hon varit skådis i fem år och är uppmärksammad för sin föreställning ”Ett uppror – the transgender version”, som nu sätts upp på Teater Tre i Stockholm. Karin Thunberg har intervjuat och skrivit om Aleksas budskap i dagens SvD. Aleksa har en mission utifrån sin upplevelse av sig själv som transperson. Hon föddes som pojke men upplevde sig som flicka. Som feminin pojke blev hon mobbad och beslutade sig därför för att genomgå en könskorrigering.  I Sverige är hon den första transperson som genomgått scenskola. Hon vill förmedla sin övertygelse om att kärleken är meningen med livet. Det är inte kön vi blir förälskade i utan människors personligheter anser Aleksa Lundberg.

Visste ni om att Peter Matthiessen (1927-2014) har skrivit en mängd spännande reselitteratur om allt från sköldpaddor i Karibien till indianreservat i South Dakota? I boken ”The tree where man was born” beskriver han sina upplevelser av livet i Östafrika.  Hans yrkestitlar varierade från författare och journalist till zenbuddistisk präst och fiskare.

Dags att ta fram soppan: kikärtor, potatis, obergine, suchini, blomkålsbuketter, morötter, gul lök, oliver, nässlor, oregano, vitlök och soltorkade tomater, grönsaksbuljong med en skvätt japansk soya.

??????????????????????????????????????????????????????????????

©JANET HAAPAR

Text och Foto

Det här inlägget postades i Film, Forskning, Litteratur och Skrivande, Personlig vardag, Teckning och Illustrationer. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s