©JH
I skapelsens början rådde det mörka Chaos, den omätliga världsrymden, där allt var sammanblandat och utan form. Ur Natten frigjorde sig så småningom himlavalvet Uranos och Dagen. Den största kraften av alla: Kärleken började genomströmma rymden med sin livgivande kraft och ur henne föddes Gaia, Jorden. Uranos, omslöt Gaia och de skapade tillsammans de tolv titanerna och så småningom födde också Gaia fram människorna.
Om Skapelsen, Gaia, Eleusinska Mysterierna och Grimms sagovärld har den Jungianska bildterapiutbildningens Myt- och sagovecka på Almagården handlat den här gången. Vi har målat utifrån Modergudinnan Gaia, hennes inkarnation den grekiska Modergudinnan Demeter och hennes dotter Persefone.
Demeterkulten var den största kvinnokulten i det antika Grekland och firades årligen med fest och ritualer i det stora gudinnetemplet i Eleusis. Walter Burkert daterar kultens början redan till tidig neolitisk tid, d.v.s. 6000-5200 f.Kr. John Ferguson skriver om ett Gaiatempel som var beläget i Delphi före Apollotemplets tillkomst. Gaia eller Ge betyder jord, hon inkarnerade till Modergudinnan Demeter. Bella Vivaante, ass professor i antikens historia, universitetet i Arizona, jämför Demeter med den cherokeeindianska Selu, som är beskriven i cherokeeindianernas skapelsemyt: ”In the beginning the Creator made our Mother Earth. Then came Selu, Grandmother Corn.”
Modergudinnan Demeters namn syftar på moder och korn. Demeter var således Korngudinna, Fertilitetsgudinna, Fruktbarhetsgudinna och utgick från Jordens rytm med förnyelse, väntan, skörd och död. Hennes dotters namn var Persefone. Med denna mor-dotter relation i fokus utvecklades Thesmophoria, de esoteriska riterna till Demeter. Mor.dotter ingick i en helig dyad som ingick i Demeterkulten.
©JH
Demeters livsöde enligt myten utgjorde grunden till de mysterier som kom att innehålla det antika Greklands viktigasteritualer och invigningar. Under de tre dagar som Thesmophoria varade i Eleusis befattade sig kvinnorna med det esoteriskt kvinnliga. Man utförde rituella offer, spelade rollspel iförda masker och dansade.
Förutom bildskapande och samtal om de antika religionerna har vi befattat oss med Grimms saga om Tusenskinn. Denna spännande saga var utgångspunkt för Marion Woodman när hon skrev sin bok ”Att lämna Fadershuset”, utgiven på CJP 1996 och översatt av Eva Björkander-Mannheimer.
Dessutom har vi haft processanalys av samtliga målade bilder, se min bok ”Bildterapi enligt Almametoden”, Solrosens förlag 2002. I samband med de bildterapeutiska målningssessionerna har vi gjort två utflykter till Stenshuvuds Nationalpark och dess omgivningar för akvarellmålning med naturen i fokus.
Det har varit en fantastisk vecka!
©JANET HAAPAR
Text och Foto
almablogg 