foto: Malmö Operas fb-sida
Den ryske författaren och poeten Boris Pasternak, 1890 – 1960, blev efter ungefär tjugo års arbete färdig 1956 med sin stora roman Doktor Zjivago. På grund av det rådande politiska läget i dåvarande Sovietunionen blev romanen tryckt i Italien. Det dröjde lite mer än trettio år innan boken blev tryckt i författarens hemland. Pasternak är en av Rysslands mest älskade poeter och Doktor Zjivago innehåller en del poesi i slutet av boken. Den femhundrasidiga romanen blev kanske tungan på vågen när Pasternak utsågs som nobelpristagare i litteratur 1958. Han kom inte att hämta sitt pris av politiska skäl eftersom hans litteratur inte ansågs rumsren i dåvarande Sovietunionen.
Sångerskan Lucy Simon har arbetat med musiken till Doktor Zjivago i tio år men känner sig inte färdig med partituret. Hon vill lyfta fram känslorna ännu mer innan musikalen är redo för West End eller Broadway skriverhon i programmet. Men allt stämmer i Ronny Danielssons regi och med koreografi av Håkan Mayer. Det är helt enkelt en fantastisk föreställning. Publikens reaktioner vid musikalens slut med stående ovationer, visslingar och rop, vinkningar och hoanden gick inte att ta miste på. Man vände sig till varandra och utbytte spontana reaktioner, överväldigade av vad man fått uppleva.
Det var inte endast de komplicerade och dramatiska kärleksrelationerna som bidrog till den intensiva känslan av närvaro utan helheten. Den spännande historien som greppar över 35 år och inkluderar händelser under andra världskriget, tsardömets fall, partisanernas strider, revolutionens blodiga seger. Och mitt upp i allt detta en konstnärs kamp för sitt uttryck. Mycket av innehållet i Doktor Zjivago är självbiografiskt. Pasternak ansågs som en förrädare till regimen och hans författande var antisovjetisk propaganda. Dessa omständigheter fördjupar upplevelsen av musikalen.
Den strama scenografin fungerade som hållande ram åt en sprakande och fängslande föreställning.
©JANET HAAPAR
almablogg 