Didions Kalifornien

_DSC6572 - web©haapar

Började på ”Kalifornien” av Joan Didion igår, de första 94 sidorna var engagerande. Boken är självbiografisk och beskriver hennes egen historiska bakgrund från mitten på 1700-talet, satt i relation till den amerikanska utvecklingen under samma tid. Det är intressant att följa Didions anfäders upplevelser som en del är ganska så preciserade pga deras dagboksanteckningar. Didion nämner dessutom andra författare som skrivit med utgångspunkt i Kaliforniens historia.

Idag har jag läst de resterande 156 sidorna. Först var det en hel del årtal och namn på medlemmar i Bohemian Club, mötesplats för journalister i San Fransisco, som grundades 1872. Mycket om järnvägens betydelse för den utveckling som medförde att Kaliforniens innevånarantal kunde stiga från 6 millioner till 35 från Didions födelse till bokens färdigställande. Det berättades generöst om en ort, Lakewood, som varken finns nämnd i min Lonely planet bok om Kalifornien eller finns utsatt på den karta jag har. Men sen kom slutet, fjärde delen, där Didion beskriver upplevelser från sin barndom, minnen om hur det var innan hennes mor dog, och hon börjar skriva på det där suggestiva viset om händelser och upplevelser som bara hon kan och som ger mig rysningar av välbehag och förundran. De sista 25 sidornas ord i ”Kalifornien” är vart och ett en svart diamant.

©JANET HAAPAR
text och foto

Det här inlägget postades i Litteratur och Skrivande och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s