Ur ”Ordgränser” av Birgitta Trotzig

Birgitta Trotzig birgitta_trotzig_1_2014[1]

Dricker choklad/kaffe, äter äpplen i ugn med honung, solrosfrön och havregryn och läser Birgitta Trotzigs ”Ordgränser” medan havets stålfärgade yta fläks upp av skum mot den av hamnens stenarmar, som jag ser utanför mitt köksfönster:

Det grå dunklet var då med ens
ogenomträngligt hemlighetsfullt: det levande stod
tätt som en glob mot honom, just som en glob eller
ett klot förnimbart till och med mot fingertopparna
under den vikande grå fuktiga gryningshuden

Birgittas språk är kvinnligt, varmt, hemlighetsfullt och närvarande.

©JANET HAAPAR
Foto:Wikipedia

Annonser
Det här inlägget postades i Almagården, Litteratur och Skrivande och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s