Påskafton på Österlen

_DSC1561

Påskafton. Vid Stenshuvud skimrade havet med stråk av vitt i morse. Ja, vitt, jag har aldrig sett det såhär förut, det måste vara rörelser under vattenytan som gav den säregna färgeffekten. Inte ett moln speglade sig i vattenytan. Himlen strålande blå.
På Svabesholm har en grupp med åtta unga kvinnor som kallar sig ”Kollektivet” gjort en utställning till större delen bestående av installationer, förutom en vägg som fyllts av Julia Stålhammars fotografier, där ljuset blir viktigt. Kvinnorna kommer från Nova Akademy, Simrishamn, där de går en gymnasieutbildning inriktad på drama och konst.

När vi kommer in i lokalen sitter Moa Bruke uppflugen på en bjälke under takåsen och blåser såpbubblor över publiken, flera av kvinnorna är placerade längs väggarna och tecknar eller skriver. De utgör en levande del av utställningen som mycket tydligt fått influenser av ”Sisters Academy”, Danmark, som gästföreläst på skolan några veckor under våren. Den här formen av konstnärligt uttryck vänder sig till publiken med en uppmaning att vara delaktig, att se sig som en del av konstverket, att försöka inse att vi skapar bilden av världen tillsammans. I de här sammanhangen prioriteras den intuitiva beredskapen till att se outtalade sammanhang och samband mellan de människor som samtidigt besöker utställningen.

_DSC1588 - web

På Fabriken i Bästekille är det trångt som under den första REA-dagen i något stort varuhus. Ljudvolymen är hög, alla är på väg mot någon form av konstnärligt uttryck. Cafèet är fullt, folk står i rader i den lilla butiken som har foto- och konstböcker. Aktivitetsnivån är på topp, 25 konstnärer ställer ut, däribland glaskonstnären Elna Jolom och fotografen Hans Gedda, vars fotografiska porträtt av konstnären Andy Warhol, är en av höjdpunkterna på utställningen, 48.000:- oramat, 49.000:- med ram. Claes Eklunds stora självporträtt är alltid engagerande, även om de inte inger förvåning eller något starkare engagemang. Det är närvaron, den totala koncentrationen, stillheten i färgvalet som fångar.

I år ställer den holländske fotografen Daan Oude Elferink, Amsterdam, ut sina stora digitala prints i resin på aluminium. Fotografierna av sönderfallande arkitektur, förfallets estetik har ett starkt skönhetsvärde. Fotografierna är dessutom prisvärda. Vad jag däremot reagerar på var den usla hängningen av just dessa bilder. Ojämnt och oreflekterat. Hur Galleri Final, som står bakom Fabrikens verksamhet, kan acceptera denna hängning är ett stort frågetecken för mig.

©janet haapar
text och foto

Det här inlägget postades i Almagården, Österlen, Baskemölla och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s