Judisk Kultur i Sverige har arrangerat föreläsningar, samtal och paneldiskussioner utifrån frågan om ett pluralistiskt samhälle och kosmopolitisk attityd.
Zygmunt Bauman, professor em. och författare till boken ”Globalisering”, talade om Umberto Ecos syn på kulturella och sociala utvecklingsprocesser. Dessa kräver motstånd, att människan måste utse en fiende för att komma ett steg längre, inom alla områden. Endast tre kategorier av människor har andra livsförutsättningar: poeter, helgon och förrädare. Genom att utse fienden, utser vi samtidigt ”de andra”, de som inte tillhör ”oss”. Jag tänkte genast på Martin Buber och de tankar som han för fram i sitt religionsfilosofiska verk ”Jag och Du”. Andlighetens betydelse för brobyggen mellan människor och oliktänkande. Bubers synpunkter nämnde inte Bauman, tyvärr, de samspelar väl med Ecos men går några famntag djupare i existensens källa, enligt min mening. Enligt Bauman är de flesta av oss poeter medan väldigt få är helgon. Förrädaren lämnar en ”vi”-tillhörighet för en motsatt värdering och byter sida, byter ”vi”-grupp.
Makten är globaliserad enligt Bauman. Vi har tidigare haft en känsla av och en övertygelse om att staten i vårt land tar hand om oss medborgare. Efter krigsslutet 1945 gick det mycket bra i 30 år för Sverige. De följande 30 åren fanns fortfarande tryggheten av att vara omhändertagen och konsumtionen gick upp. Därefter, efter 2005, vet vi inte längre vem som skall ta hand om den ekonomiska kris som breder ut sig. Det har skett en globalisering. Det är inte längre på samma sätt som tidigare. Ett enskilt land kan inte se sin problematik som nationellt. Det handlar om helheten nu. Vi strävar efter en kosmopolitisk attityd. Många människor har idag förlorat den trygghet de hade igår. Många människor är på flykt för att söka den ställning, den sociala status, de hade igår. I samband med flyktingkrisen stiger de populistiska krafterna. Folk skor sig på andras svårigheter och statens välvillighet. Andra igen visar empati och försöker förstå den andres situation och frivilligorganisationer som verkar för integration växer fram. Enligt Bertold Brecht är flyktingar budbärare av dåliga nyheter. Gårdagens trygghet har förbytts till dagens otrygghet.
Bauman avslutar sin engagerande föreläsning med ett långt citat av påven Franciskus. Påven talar där om dialogens kultur, betydelsen av en dialog mellan olika människor, respektfulla filosofiska samtal, dialog inom utbildning för att medvetandegöra det multikulturella samhället. Kulturella Möten!
I en paneldiskussion samtalar Diana Pinto, Natam Sznaider, Göran Rosenberg, Agneta Pleijel och Lars Dencik kring problemet med etnisk självbild i ett multireligiöst samhälle och frågan om en jude kan assimileras. Rosenbergs inspirerande fråga om vad kosmopolitism egentligen är, svarade han själv på och menade då att judar är rotlösa kosmopoliter. En kosmopolitisk attityd innebär en öppen inställning gentemot främlingar och att ha uppfattningen att världen är ett ”hem”. Enligt Rosenberg kan inte judaism existera om inte judar har ett hem. Hemmet har stor betydelse. Det är ju den plattform från vilken du kan gå ut i världen. Om du inte har något hem kan du inte bli kosmopolitiskt aktiv. Det största hotet för mänsklighet är att bli hemlös, att förlora sitt hem. Slutligen menade Rosenberg att judar har en tradition i att förhålla sig till ett ”bärbart hem” genom att anpassa sig till den rådande situationen, att alltid utgå från att följa seden dit de kommer. Rosenberg poängterade vikten av att skapa nya social spelregler för att skapa ett pluralistiskt samhälle och nämnde i detta sammanhang både Doris Lessing och Hanna Arendt.
©JANET HAAPAR
text
foto: Bokomslag: Adlibris, foto av Göran Rosenberg: Google
almablogg 