Eftersom jag inte kommer ”ut på nätet” ,av obegripliga skäl, måste jag väl skriva. Det är en artikel i SDS i dag , som intresserar mig och som jag gärna delat på facebook. Den handlar om Christian Ekvall och hans sätt att översätta sin, verkar det som, favoritförfattare Ernest Hemingway. Ekvall är nu bosatt i Malmö, efter att ha bott i Buenos Aires. Han är uppväxt på Öland. Tänker på alla facebookvänner som inte har tidningen eller går ut på sydsvenskan.se.
Det kan inte ha undgått mina vänner att jag just nu har en Hemingway-period. Fullkomligt slukar hans böcker. För tillfället ”Över floden, in i skogen.” I artikeln ser jag att jag har läst två av Ekvalls översättningar: ”Att ha och inte ha” (2013) samt ”Och solen har sin gång” (2012). De är utgivna på förlaget Bakhåll tillsammans med fyra andra: ”Den gamle och havet” (2011), ” Farväl till vapnen” (2014), ”Snön på Kilimanjaro” (2015) och ”En fest för livet” (2016). Nästa kommer 2017, det är ”Edens lustgård”.
Varför Hemingway? Det är hans levande, vackra och ibland råa språk. Det fängslar mig så till den milda grad att jag, precis som med Karen Blixens Kenya, vill se och uppleva Kuba. Ekvall har varit där. Det lär påverka hans skrivande, enligt honom själv.
©janet haapar
text
fotona tagna på Dominica 2012
almablogg 