I Västindien blev ungefär 670 000 slavar befriade i mitten av 1800-talet, totalt fick 14 175 slavar sin frihet på Dominica efter att i några generationer varit landägarnas egendom, oftast kom de till Dominica från Västafrika.
Boken Menneskudtilling, Tidernas Skrifter 2011, baserad på data ur forskningsarkiv, författad av Rikke Andreassen och Anne Folke beskriver hur man, så sent som mellan åren 1870-1910, ställde ut människor på bl.a. Zoo och Tivoli i Köpenhamn till allmänt beskådande. Man var inspirerad av tysken Carl Hagenbeck som på sitt Zoo i Hamburg inte endast visade exotiska djur, utan även exotiska människor. En vanlig sommardag kunde Zoo i Köpenhamn besökas av 18 000 människor, vilka oftast var lika intresserad av ”vildarna” som av djuren. Man arrangerade över 50 utställningar med olika folkslag som transporterades till Köpenhamn för att visas upp i specialtillverkade byar på Zoo.
Menneskeudstilling ger en mörk bild av Skandinaviens rasforskning och rashierarki. Afrikanerna ansåg man vara mera djurlika medan asiater och indier ansågs vara mer kultiverade. Det berättas i arkiven om att Hagenbeck, när han transporterade en gorilla från Afrika till Europa, tog med två afrikanska pojkar i buren för att djuret skulle få sällskap och inte känna hemlängtan. Vad som hände med pojkarna efter framkomsten till Hamburg förtäljer inte historien. Däremot får man veta att besökarna på Zoo i Köpenhamn gärna ville att ”vildingarna” skulle uppföra sig som förväntat. När de afrikanska utställda talade tyska, blev publiken irriterad. Allt ställdes på huvudet, meningen med att titta på utställda människor var ju att de skulle uppföra sig annorlunda än vi, endast så bekräftas och befästs fördomar.
©JANET SVENSSON
Referenser:
Rikke Andreasson och Anne Folke: Menneskeudstilling, Tiderne Skrifter 2011
Lennox Honychurch: The Dominica Story, Macmillan Education 2012
Jens Liljestrand: På andra sidan stängslet, recension SDS 2012-03-14
almablogg 