Konstnären Paul Klee, 1879 – 1940, var avantgardist och tillhörde Bauhaus skolan och gruppen ”Der Blaue Reiter” i Munchen. Hans verk konfiskerades under kriget av tyskarna då hans manuskript och bilder brändes på offentliga bål. Kollegor och konstnärsvänner var bl.a. Vasilij Kandinskij, Franz Marc och August Macke.
Liksom de övriga inom Bauhaus var han en sökare livet igenom. Hans verktyg var färgen, ljuset. På sin studieresa till Tunisien upptäckte han ljuset på ett nytt vis: ”Färgen har mig, jag behöver inte längre jaga efter den. Den har mig för gott, jag vet det. Detta är min känsla i en stund av nåd och lycka: Jag och färgen är ett. Jag är målare.”
©janet haapar
text samt min översättning av Klee-citatet
bilder: Wikipedia
almablogg 