Trollflöjten och Kulturspegeln

Trollflöjten av Wolfgang Amadeus Mozart hade premiär på Göteborgsoperan igår, och P2 direktsände. Operan som är i två akter var ursprungligen gjord för att sjungas på tyska. Regissören Rikard Bergqvist har gjort en svensk nyöversättning av operan inför Göteborgspremiären. Trollflöjten är den första opera som Bergqvist regisserat, han har däremot stor erfarenhet av att regissera teater och musikaler. För Bergqvist är det inte så stor skillnad på dessa olika arbetssätt och han betonar vikten av att orden i dialogerna får en naturlig övergång till de texter som framförs sjungande. Han har tagit med sig tre musikalsångare och scenograf och kostymmakare Tomas Sjöstedt in i arbetet med Trollflöjten.

Trollflöjten var Mozarts sista opera och fick stor succe när den framfördes 1791. Eftersom Mozart var frimurare fanns influens av ritualer och symbolik i operan. Detta har emellertid Bergqvist till större delen skalat bort både i text och dekor. Orkestern är klädd i barockkläder och scenen går i vitt och svart med en del skarpa färger mot mörk bakgrund, enligt reportern. Det låter intressant. Efter att ha varit inne på Göteborgsoperans hemsida längtar jag efter att få sitta bland publiken. Kostymerna och scenen ser fantastiskt inspirerande ut!
        

Handlingen i operan börjar som en vårlig fest. Tamino, som sjungs av Mathias Zachariassen, provar en svamp, blir påverkad av den och går in i en drömvärld. Hela handlingen utspelas därefter i Taminos dröm. Operans bärande tema handlar om att söka sig själv och kärleken. Tamino blir förälskad i ett porträtt som föreställer Pamina, som sjungs av Henriikka Gröndahl. Fågelfångaren Papageno, vars roll sjunges av Marcus Schwartz, är i operahandlingen Taminos alterego och är den som framför kärleksförklaringen till Pamina. I Taminos inre resa sker olika slags prövningar och möten med demoner, men kärleken övervinner allt och drömmen får ett lyckligt slut. 

     
Operans handling är spännande och den nya svenska texten gör upplevelsen mer total och begripbar, eftersom man inte har någon textmaskin att tillgå som radiolyssnare. Särskilt uppskattade jag Henriikka Gröndals klara, starka röst.

Efter operan gick jag in på webben och hittade en användbar kulturblogg: kulturspegeln, publicerad av Thomas Scott i Malmö. Där finns allt från nya tider för Metropolitans operaföreställningar på Spegeln till recension av Väninnan, Eva Franchells omskrivna bok som handlar om f.d. utrikesministern Anna Lind och spänner över tio år av svensk politik. Den kan man beställa på Bokus för 42:-!

©JANET SVENSSON

Det här inlägget postades i Bloggar, Litteratur och Skrivande, Opera och Teater och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s