Det finns spännande trädgårdar bakom slottet i Malmö. Jag var där idag och åt lunch och blev förvånad över trädgårdarnas vilda, oansvarig, lättjefulla impressionistiska uttryck, man blandar hejvilt, inga raka rader här inte även om stringensen ibland kan skönjas i val och koncentration av växter. Min favoritträdgård är Insektsträdgården, designad av John Taylor, eftersom jag känner igen mig i den. Här blandas oregano, rosa temynta, prydnadssalvia med höga vita bolltistlar och svarta stockrosor. Och överallt breder gulblommande kungsljus ut sina vidsträckta vingar, precis som på Almagården. Ett högt träd, jag tror det är en avenbok, ger skyddande skugga till blommor, örter och alla dessa flygfän: fjärilar, humlor, bin.
På Kommendanthuset visas en retrospektiv utställning med Åke Hedströms fotografier. Han är en detaljernas mästare och betraktaren får del av detaljer av instrument, strandfynd eller som kompositioner som ”Kina 1994” där man ser en lådfabrik och undrar var i Kina man befinner sig. Jag slås av ensamheten i uttrycken, som den svart/vita Sofia, tagen i Göteborg 1961, flickan med sin barnvagn, långt där nere medan jag som åskådare till livet befinner mig några våningar upp. Man kommer inte riktigt nära, känslomässigt, inte ens i de fotografier som avbildar människor, som porträtten av musiker. När jag i foajén finner en fotobok som handlar om Sydafrika efter apartheid känner jag mig glad, jag upplever mitt känsloregister i relation till de avbildade människorna, jag blir inkastad i ett sammanhang och känner närvaro och livets puls. Det är åtta fotografer som ingår i ett projekt och som har sammanställt utställningsbilder till minne av fotografkollegor som dött under sina uppdrag, en del har dött en naturlig död, andra har blivit dödade. Utställningens och bokens namn är Then and Now , Solution AB 2007, och innehåller minnen och fotografisk dokumentation av tiden före och efter Sydafrikas övergång till demokrati. De flesta av bokens fotografer var medlemmar i Afrapix, en bildbyrå vars deltagare skapade riktlinjer för den nya Sydafrikanska fotografin. Just denna form av avslöjande dokumentärarbete, som Then and Now innehåller, blev vägledande för en ny generation fotografer i Sydafrika.
En av fotograferna, Giséle Wulfsohn, säger om sitt fotograferande att Afgapix fick henne att öppna ögonen för den verklighet som rådde i Sydafrika: Jag begrep att det fanns massor därute som behövde dokumenteras. Jag arbetade för Style, ett livsstilsmagasin med rika sydafrikaner som målgrupp, men jag bestämde mig ändå för att gå med i Afrapix och också dokumentera den andra sidan. Wulfsohn har fotograferat aidssjuka barn och dokumenterat sitt eget sjukdomstillstånd som lungcancersjuk.
Tidskriften Staffrider, Raven Press, radikal tidning och plattform för fotografer, konstnärer, författare vilka var emot apartheid, utgjorde mötesplats för flera av de fotografer som deltog i projektet Then and Now.
Fotografier finns på webbsidan exposures.se
©JANET SVENSSON
TEXT OCH FOTO
almablogg 